top of page
  • Skribentens bildSofia

Essaouira


I Essaouira nu och har yogat till måsarnas skrän och små små regndroppar. Jag åkte buss hit och det tog ca 6 timmar, men var helt ok och 145 dirham är ju också en överkomlig summa. Föräldrarna i familjen följde mig ända hit och vinkade av mig. Det kändes lite som att åka med mamma och pappa. Det enda är att denna mamman och pappan inte kan läsa. Man blir oerhört utlämnad när man inte kan det så lika förvirrade var vi alla tre då

jag inte kan läsa så mycket arabiska. Bagaget var man tvungen att lämna in vilket vi inte hade förstått och jag trodde ju att jag på svenskt vis såklart skulle bära själv. Bagaget vägdes, fick en etikett och lades på en kärra och jag fick betala fem dirham. Sen satt vi i väntrummet men mamma och pappa var inte helt nöjda med informationen utan gick och letade efter någon att fråga. ”Finns det ingen som jobbar här? ” hör jag dem säga. Lite som hemma, där man kan bli frustrerad över att bara bli skickad runt via en röst i telefonen och dessa eviga knapptryckningar.


Nåja, är i alla fall vid havet nu. Gamla stan här är oroligt charmig och allt är väldigt laid back. Stämningen inte så hetsig som i de större städerna, utan det är lite mer manana över den lilla staden. Rätt många turister, en hel del hippies, fiskare, och såklart små bodar med många fina saker och vackert hantverk. Jag har tagit långa promenader på stranden, avkopplande och skönt. Jag har lämnat in kläder för tvätt och de blev noga märkta jag betalade 35kr, fick komma tillbaka senare och hämta ett litet paket insvept i silkespapper. Jag har ridit och det var ett kört återseende då jag fick träffa Argan igen. Utefter stranden blev det världens galopp och det var nog det snabbaste jag galopperat nån gång, jädrar vad det gick😍! På vägen tillbaka dök det helt plötsligt upp några dromedarer framför oss. En otroligt ståtlig herre, alldeles vit och hur stor som helst plus hans lilla anhang. Energifylld och lycklig var ridturen slut och på kvällen var jag bjuden på frukost dvs det mål som bryter fastan kl 19.30 ca. Där träffade jag en tysk tjej som jobbat på en hästranch här i snart ett år. Hon har åkt hit med sin husvagn och ställt upp den här och så jobbar hon med hästar hela dagarna i nån månad till därefter åker hon tillbaka till Tyskland för att husvagnen inte får stå kvar längre men också för att börja på universitetet. Hästkunskap såklart. Inspirerade och häftigt! Hon har jobbat i Asien också som hästskötare bl a. Läste lite i hennes blogg igår och det var intressant och jag förstod det mesta i stora drag trots att det var på tyska. Nu skiner solen och det är dags för en liten promenad, kanske sitta i sanden en stund och bara vara.


31 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page