Dag två i Casablanca. Tyvärr var jag lite sjuk igår så fick ligga till sängs en del. Inget jag ådragit mig här, och idag mår jag bättre. Vi hade i alla fall lite massagelektion, så gott det gick bland alla barn, men till slut fick vi lite styrsel på det. Alla tyckte det var skönt, och till en början var det väldigt fnissigt men det lugnade sig så småningom. Jag tror inte de räknade med att det skulle vara så gött, så det var ju roligt. Idag blir det repetition på gårdagens grepp och så ska vi gå vidare.
Det är ramadan nu och på dagarna går liksom allt lite i saktare mak. När klockan är slagen och solen gått ner dukas det upp jättefint med mycket gott som har förberetts under eftermiddagen. Typiskt är att bryta fastan med dadlar, men så är vi ju i dadlarnas land också. På kvällen gick vi ut en sväng. Man hade ställt upp en scen, där det hölls lite recitationer från koranen, nån som pratade lite och så fanns lite aktiviteter för barnen. Jag köpte yoghurt för min onda mage och sen var det kvällen för min del. De andra var dock uppe till långt in på natten. Allt fördröjs lite när det är ramadan, och man tenderar att vända på dygnet.
Familjen jag är hos kommer ju ursprungligen från södra Marocko, i trakterna kring Zagora, inte långt från Saharaöknen och i Draa- dalen där det finns fullt med dadelpalmer. Eftersom det är svårt att då jobb även där så har man flyttat till storstaden i stället, men att bo i en storstad har ju också sina nackdelar med fattiga kvarter och sämre bostadsområden. Eftersom jag själv inte kan tänka mig att bo i en storstad så frågade jag Fatima en gång vilket som är bäst men hon tyckte det var bättre här.
Idag var det skola för barnen och jag följde med för att lämpa av dem och det var ett gytter av barn och mammor, popcorn - och glassförsäljare och trafik såklart. Så många barn och det var verkligen ett kaos men nånstans är det väl nån form av ordning för plötsligt öppnades dörrarna och en skara barn vällde ut och skaran som väntade gick in, på led två och två. Skolan är inhägnad och det stod en man och skötte trafiken in och ut genom grinden.
Nu bär det av hem till Fatimas familj, där har jag aldrig varit så det blir en ny erfarenhet. För tillfället håller man på att göra sig i ordning. Jag frågade hur vi ska komma dit, och vi ska tydligen åka buss och åsnekärra. Kanske var det bara språkförbistring, det återstår att se😊.